En ny bok om offentlig konst i Botkyrka. Välkommen till bokrelease och vernissage 22 september i Botkyrka konsthall. Eller smygläs boken här och nu.

Andreas Gedin, Jag var här!, 2011. Foto: Mikael Olsson

KONST UTANFÖR RAMEN – BOTKYRKASMYCKEN 2011
Botkyrka kommun är full av konst. Tack vara den så kallade enprocentsregeln, där kommunen avsätter en procent av kostnaden för all ny- och tillbyggnation till konst, har Botkyrka under årens lopp blivit en plats där konsten frodas. Upplägget, att finansieringen beror på kommunens byggnation, innebär att konstnärerna kan involveras tidigt i projekten. Bidragen till Botkyrkasmycken 2011 utmärks också av en strävan att gripa in i den anvisade miljön och involvera de människor som ska komma att vistas där. Katja Aglert, Eva Arnqvist, Catti Brandelius, Andreas Gedin, Gustaf Nordenskiöld, Lisa Petrelius och Lina Selander har gjort verk, gestaltningar och miljöer för gruppboenden, förskolor och skolor. En satsning som Botkyrkasmycken aktualiserar en rad begrepp – offentlighet, deltagande och funktion ringar in något av det som står på spel här.
(…)

Katja Aglert, Stuffed City, 2011. Foto: Katja Aglert

DELTAGANDE
I sin gestaltning av matsalen i Karsby International School i Norsborg bjöd Katja Aglert in ett antal elever för att delta i en serie workshops för att bolla både idéer och skissförslag. Resultatet, Stuffed City, blev en miljö som kan komma att störa matron med tankar om den globala livsmedelsindustrin. Elevernas teckningar av majs, soja och kyckling – de livsmedel som dominerar den globala industrin – har bearbetats till ett mönster som täcker väggarna från golv till tak. Tapeten överkorsas av två stora tavlor med text som snarare för tankarna till protester, massmöten eller demonstrationståg än till heminredning, FOOD IS POWER och POSSIBLE TO CHANGE WITH EVERY BITE lyser det från väggarna. Fingranskar man sedan väggmönstret framträder en minimal text, infogad mellan fylliga kycklingar och lika seriellt osynliggjord som de, Food shapes our world står det. Budskapet går inte att ta miste på. Aglerts verk vittnar om en strävan att engagera de som ska komma att använda miljön, inte bara de elever som involverades i tillkomstprocessen, utan även de som dagligdags ska komma att äta sin lunch omgivna av små teckningar av majs, soja och kyckling och sedan sortera sina brickor under texten POSSIBLE TO CHANGE WITH EVERY BITE.

Viljan att skapa dialog och delaktighet återfinns i flera av de verk som gjorts inom ramen för Botkyrkasmycken 2011, om än inte alltid med den politiska udd som utmärker Aglerts verk. Eleverna på Malmsjöskolan att uppmanades i en workshop att tänka vidare utifrån de lokala myter och berättelser Lisa Petrelius bearbetat i sin väggstora glasmålning Fragment av en berättelse. I Kompositioner, Lina Selanders ljud-, ljus och videoprojektion till förskolan Älvan i Grödinge, registreras elevernas rörelse och omvandlas till musik, ljusinstallationer skapar små scener att beträda och projicerade ”färgpölar” förändrar den befintliga miljön. Betraktaren inför det förmodat statiska konstverket har här bytts ut mot deltagaren i den process som verken utgör.

Lina Selander, Kompositioner, 2011. Foto: Lina Selander

Formulerat så hänvisar begreppet deltagande tillbaka på en konstnärlig tradition som löper genom hela 1900-talets avantgarderörelser. Frederick Kieslers utställningsdesign till Peggy Guggenheims museum Art of this Century (som öppnade i New York 1942 och stängde redan fem år senare) kan stå som exempel. Kieslers utställningsdesign var spektakulär i flera avseenden men hans vidlyftiga idéer kan sammanfattas med en enda gest – i utställningsrummet ägnad abstrakt konst monterade Kiesler bort tavlornas ramar och fäste dem med hjälp av spännband en bit ut i rummen. Ramen stod för Kiesler som en barriär mellan verket och betraktaren och han motiverar sitt tilltag som följer:

Today, the framed painting on the wall has become a decorative cipher without life and meaning, or else, to the more susceptible observer, an object of interest existing in a world distinct from his.  Its frame is […] a plastic barrier across which man looks from the world he inhabits to the alien world in which the work of art has its being. The barrier must be dissolved […]

När Kiesler beskriver ramen som en gräns mellan konsten och betraktaren handlar det inte i första hand om att den hindrar betraktaren från att komma verkligt nära verket, snarare är det konstens funktion i samhället som står på spel. Inramningen fixerar den målade ytan, gör den till ett avgränsat objekt och en harmlös dekoration, menade Kiesler. Berövad ramen och placerade en bit in i rummet blev verket en uppmaning till betraktaren att delta i den kreativa process som konstnären bara påbörjat. Kieslers idéer om betraktarens medskapande roll var vid denna tid på intet sätt unika. Det räcker med att kasta ett öga på de utställningar som konstnärliga grupperingar som Dada och Surrealism organiserade på 1920- och 1930-talen – med ljud, ljus och rumsstora installationer talade dessa till en betraktare som omisskännligt befann sig i utställningen snarare än framför ett verk.

Skiftet i tilltal, från betraktare till deltagare, var också en viktig komponent i det så kallade vidgade konstbegrepp som kom att diskuteras flitigt i efterkrigstidens avantgarderörelser. Happenings, performance- och installationskonst var ”nya” konstformer som alla förutsatte en kroppslig, aktiv betraktares närvaro. I 1990- och tidigt 2000-tal har delar av samma tankegods aktualiserats under rubriker som relationell estetik, community art eller ny institutionalism.

Gustaf Nordenskiold, Skattebondens skatter, 2011. Foto. Gustaf Nordenskiöld

FUNKTION
Konstverk beskrivs sällan med termer som talar om nytta, funktion eller användbarhet, men i ett projekt som Botkyrkasmycken är funktionen helt central. Redan uppdraget bygger på idén att konst på något vis förbättrar vår vistelse i och användning av de olika miljöerna. I konstnärernas gestaltningar återfinns också en rad förslag på hur dessa kan komma att användas i respektive verksamhet. Eva Arnqvists skulptur utanför Bäverhyddans förskola i Tullinge, Ön, inbjuder till både odling och lek medan Catti Brandelius väggstora trärelief med tillhörande saga på förskolan Natt och Dag i Tumba, Munspelsflickan, är avsedd att användas vid nedvarvning och vila. Andreas Gedins ”utomhusklassrum” på Malmsjöskolans gård är avsedd för både undervisning, lek och avkoppling. Användbar är också Gustaf Nordenskiölds bidrag till Skattebondens gruppboende i Alby. Skattebondens skatter är ett vitrinskåp med tillhörande keramiska föremål. En ljusstake, vas, kanna och ett saltkar har alla sina givna funktioner och Nordenskiöld talar i sin projektbeskrivning om hur föremålen kan komma att skapa vissa rutiner för de boende.

Kommunens ganska grandiosa satsning på konst i den typen av semi-offentliga miljöer det här handlar om vittnar i sig om en tro på att konst på något vis förändrar de byggda miljöerna och vårt sätt att vara i dem. Sammantaget kan därför Botkyrkasmycken betraktas som ett på intet sätt unikt men ändå ganska särpräglat svar på den mer generella frågan ”varför konst?”. Konsten i Karsby International Schools matsal, på Malmsjöskolans gård och uppehållsrum, på förskolorna Natt och Dag, Bäverhyddan och Älvan och på Skattebondens gruppboende fyller alla en given funktion, den är till för att användas. Men den gör också det som konst så ofta gör, den upprättar ett litet avstånd, skiftar fokus en aning och får oss att se det invanda med något andra ögon.

Ur inledningen av Anna Lundström, doktorand i konstvetenskap, Stockholm 20 mars 2012

KOLOFON, BOTKYRKASMYCKEN 2011:
Konstnärer: Katja Aglert, Eva Arnqvist, Catti Brandelius, Andreas Gedin, Gustaf Nordenskiöld, Lisa Petrelius, Lina Selander
Skribenter: Magnus Haglund, Anna Lundström, Caroline Malmström
Fotografer: Nils Agdler, Catti Brandelius, Eva Arnqvist, Gustaf Nordenskiöld, Mikael Olsson, Luc Pages, Lina Selander, Nils Tillgren
Projektledare: Paola Zamora
Redaktör: Caroline Malmström
Form: Leo Norgren
Korrektur: Caroline Malmström, Joanna Sandell, Paola Zamora

OFFENTLIG KONST: Botkyrkasmycken är en serie publikationer som presenterar offentliga konstnärliga gestaltningsuppdrag i Botkyrka kommun. Den första boken presenterar sexton gestaltningar skapade 2007–2010. Den nyutkomna boken presenterar sju verk som alla påbörjats under 2011.

LADDA NED BOTKYRKASMYCKEN 2011

LADDA NED BOTKYRKASMYCKEN 2007-2010